E3:s utrikesministrar uppmanar Iran: Kommer nu vändpunkten i kärnkraftskrisen?

E3:s utrikesministrar uppmanar Iran: Kommer nu vändpunkten i kärnkraftskrisen?

Situationen kring det iranska kärnkraftsprogrammet orsakar för närvarande stor rörelse i internationell politik. Tyskland, Frankrike och Storbritanniens utrikesministrar sänder tydliga signaler och uppmanar Iran att återgå till diplomatin. Det är avgörande att undvika förhastade åtgärder mot västerländska intressen och att avstå från varje upptrappning, både regionalt och på kärnkraftsområdet, rapporterar tyrolsk dagstidning.

Åtminstone signalerar Iran en vilja att återaktivera samtalen om sitt kärnkraftsprogram. Detta sker inom ramen för ett befintligt fördrag, kärnkraftsavtalet från 2015, som USA ensidigt sade upp under Donald Trump. I en nyligen genomförd resolution i IAEA:s styrelse gjorde E3 klart att Iran har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden om icke-spridning av kärnvapen.

Trycket växer

Rafael Grossi, chefen för IAEA, uppmanade återigen alla inblandade parter i Wien att visa återhållsamhet. Han varnar för att militära upptrappningar kan äventyra möjligheten till en diplomatisk lösning. Det är viktigt att förhindra en situation där Iran potentiellt kan skaffa kärnvapen. Enligt hans uppgifter förblir den underjordiska urananrikningsanläggningen i Natanz intakt trots israeliska attacker, även om utrustning kan ha skadats av ett strömavbrott.

Oron för Irans kärnkraftsprogram fortsätter att växa. Förhandlingar med Teheran har pågått i Washington sedan mars, men hittills har det inte skett några betydande framsteg. Irans ledare Ali Khamenei visar förhandlingsvilja, men gör inga eftergifter. Detta får USA att planera en ny förhandlingsrunda i Oman, som är planerad att äga rum nästa söndag. Oman spelar här en medlarroll, medan Iran insisterar på sin rätt att anrika uran, vilket ses som icke förhandlingsbart.

Vägen till en lösning är fortfarande svår

Samtidigt kan situationen snart diskuteras i FN:s säkerhetsråd, men Kina och Ryssland blockerar eventuella straffåtgärder. Dessutom antogs nyligen en resolution som är kritisk mot Iran, men inte alla medlemmar stödde den. Samtidigt diskuteras militära alternativ mot Iran i Israel, vilket ökar spänningarna ytterligare. Netanyahu och Trump utesluter inte militära attacker, även om experter varnar för att sådana åtgärder kanske inte stoppar kärnkraftsprogrammet, utan bara bromsar det.

Slutligen bör det noteras att Iran svarade på resolutionen genom att tillkännage ytterligare en anläggning för anrikning av uran, vilket ytterligare förvärrade situationen. När västländer överväger "snapback-mekanismen" från 2015 års kärnkraftsavtal ökar trycket på förhandlingsparterna. Nästa samtalsomgång i Oman kommer att visa om en väg ut ur denna komplexa situation kan hittas.