Skandal i Völkermarkt: När landshövding Sima blev äggkastad!

Skandal i Völkermarkt: När landshövding Sima blev äggkastad!

Den 4 oktober 2025 kommer en minnesvärd händelse i Kärntens historia att minnas som fortfarande ger eko i dag. Kärntens före detta guvernör, Hans Sima, besköts med tomater och ägg på Völkermarkt 1972. Trist miljö: under ett besök var han och hans fru måltavla för en skoningslös attack. Gendarmeriet verkade ovilligt att skydda honom, till stor glädje för vissa poliser som bara kunde flina illvilligt. Denna incident markerade en viktig punkt i "stadsskyltstormen", som avsevärt påverkade Simas politiska karriär, som den lilla tidningen rapporterar.

Rötterna till stadsskyltstormen sträcker sig tillbaka till hösten 1972, då konflikten om de tvåspråkiga ortnamnsskyltarna i Kärnten eskalerade. Den slovenska etniska gruppen krävde genomförandet av artikel 7.3 i det österrikiska statsfördraget, som föreskriver tillåtelse av det slovenska språket som ett andra officiellt språk. Historiker drar paralleller till "Kristallnattens natt" 1938 och beskriver att termen "stadsskyltstorm" myntades nästan uteslutande av media.

En tillbakablick på Hans Simas politiska karriär

Hans Sima kämpade alltid för att pr-arbete skulle införa sådana ortnamnsskyltar, vilket i slutändan kostade honom stödet från hans eget parti. Han avgick som guvernör 1974, men hans engagemang gick inte obemärkt förbi. År 2000 grundade han en privat stiftelse för att forska i Kärntens samtida historia och för att främja den alpina-adriatiska idén. Just nu visas en utställning med titeln "Hans Sima – ett politiskt liv" i Werner Berg-museet i Bleiburg. Denna kan besökas fram till den 9 november och belyser inte bara Simas politiska karriär, utan även hans relation till konstnären Werner Berg.

Stadens skylttorn i detalj

Stormen på stadsskylten började med spänningar och smutskastningskampanjer som sträckte sig tillbaka till 1970. Framförallt var det ett stort antal aggressiva aktioner som nådde sin första höjdpunkt i St. Kanzian den 20 och 21 september 1972, följt av en huvudstorm den 9 oktober, under vilken 200 bilar som demonterades var på väg mot nya skyltar. Bara en dag senare, på morgonen den 10 oktober, fanns det inte längre några tvåspråkiga ortnamnsskyltar i Kärnten. Sammandrabbningarna mellan samhällen var intensiva, och media rapporterade ofta om en "hemlig Sima-plan", som bara ytterligare uppflammade situationen.

Som svar på oroligheterna inleddes slutligen politiska ansträngningar för att lugna konflikten. Historiker hävdar att detta var den enda gången en lag inte genomfördes på grund av allmänhetens påtryckningar. Det är fortfarande oklart om det fanns en huvudarrangör bakom oroligheterna, men Kärntens hembygdstjänst identifieras som en grupp inblandad i aktionerna.

En ytterligare blick på dagens visar de utmaningar som den slovenska etniska gruppen måste fortsätta att övervinna. Valentin Inzko, ordförande för Carinthian Slovenes Council, uttryckte pessimism om den nuvarande situationen och kritiserade brutna löften till sin etniska grupp. Manuel Jug, ny ordförande i centralföreningen, betonade vikten av att göra det bästa av nuet. Deras engagemang visar att ämnet tvåspråkiga ortnamnsskyltar fortfarande inte är ett avslutat kapitel idag.

Kärntens komplexa och ofta smärtsamma förflutna är ett ämne som inte bara ses historiskt utan också alltid är närvarande i aktuella diskussioner. Medan utställningen i Bleiburg hedrar arvet efter Hans Sima, är frågan om en rättvis och respektfull framtid för de olika etniska grupperna i landet fortfarande spännande och nödvändig.