Ukrainska flyktingar i Wien: Kampen om drömjobbet är fortsatt hård!

Ukrainska flyktingar i Wien: Kampen om drömjobbet är fortsatt hård!

I Wien tickar klockorna annorlunda än vanligt för många ukrainska flyktingar. En av dem är 59-åriga Irina från Charkiv, som var tvungen att fly från den ryska attacken mot sitt hemland för cirka tre år sedan. Trots sin mångåriga erfarenhet som klockhandlare har hon ännu inte lyckats hitta ett jobb i Wien och lever på basförnödenheter, som bara drar in runt 400 euro i månaden. Efter att ha dragit av hyran för hennes lilla rum står hon och sambon kvar med bara 250 euro.1Precis som många andra ukrainare sökte Irina sig till olika livsmedelskedjor, men fick inget som helst svar. Att söka jobb är olönsamt – särskilt för kvinnor, som ofta har små möjligheter att arbeta heltid på grund av barnomsorgsbehov.

En titt på siffrorna visar: I Österrike är sysselsättningsgraden bland ukrainska flyktingar nästan 50 procent. Många av dem arbetar inom turism, besöksnäring, detaljhandel och hälsovård. Problemet är särskilt märkbart för kvinnor med barn, som har svårt att ta mer än deltidsarbete på grund av den vård de behöver.1Ett annat hinder är regleringen som gör det möjligt att tjäna ytterligare 110 euro, där 65 cent per euro dras av från grundutbudet. Denna förordning kritiseras ofta som otillräcklig och experter föreslår att man överväger minimiinkomst som en möjlig lösning.

Hinder på vägen mot integration

Men svårigheterna när man söker jobb börjar ofta med erkännandet av kvalifikationer. Omkring 75 procent av ukrainska fördrivna personer har akademiska examina, men står inför strikta regler för erkännande. Så är också fallet med Anastasiia Petrenko, som startade en Telegram-grupp för läkare från sitt hemland. Gruppen hjälper till att knyta kontakter och utbyta idéer om jobbmöjligheter.1

Men myndigheternas stöd finns inte alltid. I Oberösterreich och Wien finns det en skyldighet för ukrainska flyktingar att registrera sig hos arbetsförmedlingen (AMS), men många klagar på otillräckligt stöd och dålig kommunikation från institutionerna. Ett exempel på detta är Oleksandr Nadraha, som fick ett jobb tillsammans med sin familj efter att ha fått intensiv rådgivning.1

Situationen för ukrainska flyktingar på arbetsmarknaden är också jämförbar i andra länder. I Tyskland, till exempel, fick omkring 296 000 ukrainska flyktingar arbete i november 2024, vilket motsvarar endast 31,7 procent av arbetsmarknadsdeltagandet. En liknande utmaning kan ses här: kvinnor, som ofta är ensamstående föräldrar, har mindre tillgång till fast anställning. Nästan 80 procent av flyktingarna hade inga kunskaper i tyska när de kom, vilket gör integrationen ännu svårare. Men efter ungefär två år i Tyskland rapporterar mer än hälften att deras tyska språkkunskaper är goda eller åtminstone tveksamma.23

Vägen framåt

Det återstår att hoppas att nya program som "Jobturbo", som lanserades hösten 2023, ytterligare kan främja integrationen av ukrainska flyktingar. Trots utmaningarna visar många engagerade individer att det finns viktiga sätt att skapa möjligheter. Viljan att delta i integrationskurser visar att dessa människor är redo att integreras i sitt nya hem och göra en positiv insats. Snabba framsteg när det gäller rådgivning och stöd behövs omgående för att ge ukrainska flyktingar verkliga framtidsutsikter.3