Till minne av Srebrenica: Förträngda minnen och växande spänningar

Till minne av Srebrenica: Förträngda minnen och växande spänningar

Den 11 juli 2025 kommer världen att fira minnet av ett av de mörkaste kapitlen i europeisk historia: massakern i Srebrenica, där bosnienserbiska soldater och irreguljära mördade 8 372 bosniaker i juli 1995. Internationellt erkänns detta brott som folkmord, trots försök från många serber att förneka eller relativisera handlingarna. Det är en fråga som fortsätter att orsaka spänningar och konflikter idag, inte bara i Bosnien och Hercegovina utan även långt bortom.

En av de överlevande, Nedzad Avdic, minns massakerns mardrömslika nätter. Han var bara 17 år när han skadades allvarligt under sin avrättning den 14-15 juli 1995, men spelade död och lyckades fly. "Folkmordet är inte över så länge det förflutna inte behandlas", betonar Avdic, som nu bor i Srebrenica igen. Befolkningen där är hälften bosniak och hälften serbisk, vilket försvårar samexistensen, vilket även Almasa Salihovic rapporterar vid Potocari Memorial.

Säkerhetsproblem och politiska spänningar

Men minnen av grymheterna överskuggas i allt högre grad av politiska spänningar och säkerhetsproblem. Nyligen fick Srebrenica Memorial Centre stänga sina dörrar, för första gången sedan det byggdes, på grund av rädsla för upplopp. Detta beslut publicerades den 7 mars 2025 och är direkt relaterat till dömandet av Milorad Dodik, Republika Srpskas president, till ett års fängelse och ett sexårigt avstängning från politiken, vilket orsakar spänning i regionen.

Dodik står i centrum för kontroversen och jämför antalet dödade under folkmordet med de 3 600 serber som dog i regionen sedan kriget började. Vicepresident Camil Durakovic har skarpt kritiserat denna jämförelse och betonat att sådan retorik undergräver minnet av folkmordets offer.

Medan folkmordet praktiskt taget inte diskuteras i Banja Luka, Republika Srpskas huvudstad, och eleverna rapporterar att de knappt lär sig något om Bosnienkriget i klassen, utsätts journalisten Aleksandar Trifunovic för farliga hot eftersom han genomför intervjuer med bosniakiska överlevande. Hans rapportering är ett modigt försök att inte låta historien glömmas.

Vägen till försoning

Bedömningen av grymheterna av Dodik och andra Republika Srpska-ledare är fortfarande problematisk. Medan lagarna som förbjuder det statliga rättsväsendet att verka i den serbdominerade delen av Bosnien-Hercegovina väcker nödvändiga frågor, finns det många internationella röster, inklusive USA:s utrikesminister Marco Rubio, som kräver ett slut på denna farliga politiska retorik.

Regeringssystemet i Bosnien-Hercegovina är komplicerat och präglat av etniska splittringar som fortfarande påverkar. Det är tydligt att en ärlig konfrontation med det förflutna, som Avdic och Salihovic kräver, är avgörande för att hitta en gemensam väg till försoning. De politiska spänningarna som formar samtiden är en ständig påminnelse om att historiens lärdomar inte kan ignoreras.