Betong som klimaträddare: Så här bekämpar vår stad värmeböljor!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på hur Wien använder betong som en lösning på urbana värmeöar och klimatförändringar - för en bättre livskvalitet i staden.

Erfahren Sie, wie Wien Beton als Lösung gegen urbanen Hitzeinseln und Klimawandel einsetzt – für bessere Lebensqualität in der Stadt.
Ta reda på hur Wien använder betong som en lösning på urbana värmeöar och klimatförändringar - för en bättre livskvalitet i staden.

Betong som klimaträddare: Så här bekämpar vår stad värmeböljor!

I städer som Wien blir det varmare och varmare – och inte bara sedan igår. Extrem värme och värmeböljor har för länge sedan blivit en del av vardagen. Detta innebär inte bara en ökande risk för invånarnas hälsa, utan också att kvaliteten på friluftslivet blir lidande. Enligt en rapport av meinkreis.at Antalet varma dagar i Wien har fördubblats under de senaste 30 åren. Förutom värmeböljor finns det en annan utmaning: kraftiga regnhändelser och stormar ökar på grund av klimatförändringarna. Dessa kan leda till översvämningar, vilket sätter påfrestningar på avloppsnäten i många städer som Wien.

Betong som byggmaterial kan vara en avgörande faktor i denna kritiska situation. Betong har förmågan att reflektera solljus, vilket förhindrar att offentliga utrymmen och gator överhettas. Dessutom möjliggör användningen av ljusa betongbeläggningssten lokal lagring av regnvatten, vilket hjälper till att förhindra översvämningar. Den så kallade svampstadsprincipen, där regnvatten leds in i trädens rotzon, används allt oftare av städer för att förbättra klimatet. Detta främjar inte bara tillväxten av träden, utan kyler också ner mikroklimatet. I Wien implementeras denna princip redan framgångsrikt i Wolfganggasse-distriktet i Meidling.

Klimatförändringarna påverkar stadslivet

Utmaningarna med klimatförändringarna är enorma. Enligt EES Riskerna orsakade av klimatförändringar är särskilt ökade i stadsområden. Omkring tre fjärdedelar av Europas befolkning bor i städer. Dessa områden är känsliga för värmeböljor, översvämningar och andra extrema klimatförhållanden. Den så kallade urbana värmeöeffekten, utlöst av konstgjorda ytor och byggnader, bidrar till att temperaturerna i tätorter är betydligt högre än på landsbygden.

För att möta dessa utmaningar har den federala regeringen utvecklat den tyska anpassningsstrategin till klimatförändringar. Denna strategi ger en politisk ram för tvärsektoriell anpassning till kommande klimatförändringar. Lägesrapporter beskriver hur åtgärder genomförs och vilka utmaningar som fortfarande finns. Regnvattenhanteringen spelar här en central roll. Den tyska föreningen för vattenförvaltning, avlopp och avfall har samlat in insikter om detta och efterlyser en aktiv förändring av vattenanvändningen i stadsutvecklingen.

Framtida stadsplanering

En effektiv metod för att förbättra städernas motståndskraft mot klimatförändringar skulle kunna vara integrationen av grön infrastruktur. Forskningsprojekt utvecklar strategier för att planera och implementera dessa element i städer för att öka livskvaliteten och bättre kunna svara på klimatutmaningar. Idén om svampstadsprincipen spelar här en central roll. Genom målinriktad utformning av tätorter med genomsläppliga material kan inte bara det lokala mikroklimatet regleras utan ett aktivt bidrag till klimatskyddet görs också.

Stadsrummens framtid är nära kopplat till klimatet. Det är viktigt att visa en god hand i att planera och genomföra lämpliga åtgärder för att säkerställa individuell livskvalitet i städer som Wien. Utmaningen är stor, men med smarta lösningar, som användningen av betong och svampstadsidén, kan det vara möjligt att möta klimatförändringarna.