Wien kvantdator erövrar rymden: ny era av jordobservation!
Universitetet i Wien lanserar den första kvantdatorn i rymden för att utföra jordobservationer och revolutionera kvanttekniken.

Wien kvantdator erövrar rymden: ny era av jordobservation!
Framtiden för kvantberäkningar tar fart – direkt från Wien! I juni 2023 skickade universitetet i Wien den första fotoniska kvantdatorn ut i rymden i samarbete med SpaceX, Elon Musks rymdföretag. Detta banbrytande projekt, känt som RoQUET (Reconfigurable lower Orbit Quantum Computer for Earth observation Technology), syftar till att omdefiniera möjligheterna med jordobservationer. Tekniken utvecklades vid Fysiska fakulteten vid universitetet i Wien tillsammans med Qubo Technology och har redan uppnått initiala positiva resultat efter flera månader i rymden.
På en höjd av cirka 550 kilometer över jorden utför kvantdatorn i första hand jordobservationer och ger konceptet med kvantteknologi ett helt nytt liv. Vad är speciellt med det? Denna fotoniska kvantprocessor är den första i sitt slag i världen och har nu även bevisat sin lämplighet i rymden. Förbundsminister Peter Hanke och förbundsminister Eva-Maria Holzleitner kunde få en uppfattning om utvecklingen i laboratoriet, medan en systermodell av satelliten presenterades på jorden för test- och forskningsändamål. Inkubator rapporterar att kvantdatorn i rymden kan arbeta mer energieffektivt och snabbare än konventionella datorer.
Innovationer i rymden
Testerna av den kvantbaserade prototypen ägde rum i specialiserade renrumslaboratorier och termiska kammare vid RSTEC, DLR:s Responsive Space Technology Evaluation Center. Prototypen, ungefär lika stor som en skokartong, var specifikt optimerad för energieffektivitet och motståndskraft mot stötar och temperaturfluktuationer. Uppskjutningen av raketen som bar kvantdatorn ägde rum den 23 juni 2025. Uppdraget syftade till att demonstrera stödet för kvantteknologier i rymden och är ett pilotprojekt som kontinuerligt testas som DLR rapporterar.
Att utveckla systemet var ett spännande uppdrag som tog 18 månader att slutföra. Kvantdatorn miniatyriserades från en meterstor laboratorieuppställning till en treliterssatellit. Denna innovation öppnar för nya möjligheter för realtidsanalys av satellitdata, säker kommunikation och erbjuder fördelar för maskininlärning och artificiell intelligens. Satelliten är inte bara ett tekniskt framsteg, utan också en som placerar Österrike i framkant av det europeiska initiativet för produktion av kvantchips.
Kvantberäkningens roll i jordobservation
Vad betyder detta specifikt för jordobservation? Kvantberäkningar har potential att lösa komplexa problem inom satellitbildsanalys, som traditionellt kräver enorma mängder data, ofta flera terabyte per dag. Dessa bilder innehåller ofta flera lager av spektral information, vilket är anledningen till att konventionella system når sina gränser. Genom att använda kvantmekaniska principer skulle stora mängder data kunna bearbetas bättre SciSimple förklarar.
Utmaningarna är stora: kvantdatorer måste kunna hålla de känsliga kvanttillstånden stabila även i rymden. Ett hybridt tillvägagångssätt som kombinerar kvant- och traditionell datoranvändning ses som lovande. Dessutom ger den nuvarande utvecklingen inom kvantteknologin anledning att hoppas att även mer komplexa datamängder kan analyseras inom en snar framtid.
Sammanfattningsvis kan man säga: Utvecklingen kring kvantdatorn vid universitetet i Wien är inte bara tekniska mästerverk, utan också banbrytande för framtiden för jordobservation. Österrike visar än en gång att de kan hålla sig i framkanten av banbrytande teknologier och är redo att bryta ny mark.