Framtid i kris: Blom diskuterar upplysningens värderingar

Framtid i kris: Blom diskuterar upplysningens värderingar

Ett spännande evenemang på FALTER Arena ägde rum i Wien den 5 juni 2025, där allt kretsade kring framtidens upplysningsvärden. Historikern, författaren och filosofen Philipp Blom tog med publiken på en gedigen resa genom ämnena demokrati, mänskliga rättigheter och evidensbaserat tänkande. Den explosiva frågan var om dessa värderingar från 1700-talet fortfarande kan förhindra återkomsten av auktoritära strukturer idag. Högt FJÄRIL Blom lyfte fram parallellerna mellan efterkrigsordningens omvälvning och dagens utmaningar.

Upplysningen, en avgörande era på 1600- och 1700-talen, förenade förnuft, vetenskap och individuell frihet. Dessa ideal är av stor betydelse och utgjorde grunden för moderna demokratier, som t.ex my-learning.at understruken. Upplysningstänkare som Immanuel Kant och John Locke krävde rätten till frihet och jämlikhet för alla människor. Framgångarna och misslyckandena för dessa värderingar märks än idag och kommer även att diskuteras på nästa FALTER Arena den 11 september 2025, där bland andra Michael Häupl och Christian Konrad kommer att delta.

Upplysningens hörnstenar

Kärnan i upplysningens principer är tron ​​på framsteg genom kunskap och utbildning. Som i Wikipedia Som man kan läsa medförde denna era inte bara sociala reformer, utan också bestående förändringar genom strävan efter individuell frihet och självbestämmande. Uppmaningar om att separera kyrka och stat började under denna period, med tänkare som Voltaire som häftigt argumenterade mot religiösa institutioners inflytande på politik och utbildning.

Tanken att alla människor förtjänar jämlikhet oavsett ursprung, klass eller religion blomstrade också. Filosofier som har sitt ursprung i upplysningstiden, som "deklarationen om människors och medborgares rättigheter" under den franska revolutionen, krävde avskaffandet av privilegier och upprättandet av universella mänskliga rättigheter.

Fokus på framsteg och utbildning

En annan aspekt av upplysningen var tron ​​på framsteg genom vetenskap och utbildning. Idéer från tänkare som John Locke och Rousseau förespråkade främjandet av självständigt tänkande och ledde till bredare tillgång till utbildning. Skolor och universitet grundades för att göra kunskap tillgänglig för alla. Olympe de Gouges kämpade också för kvinnors rättigheter och uppmärksammade därigenom att många upplysningstidens idéer inte förverkligades.

Dessa överväganden är fortfarande avgörande, särskilt när man tänker på de senaste sociala omvälvningarna. Blom slår larm och frågar om tron ​​på upplysningens värderingar förblir kongruent med verkligheten i vår tid. Dialogen om dessa frågor måste fortsätta att göra rättvisa åt inte bara det förflutna utan också mot framtiden.