Berlins Vänsterparti vill använda Wiens modell för socialt boende

Berlins Vänsterparti vill använda Wiens modell för socialt boende

Vänsterpartiet Berlin letar efter nya sätt att stärka bostadsbyggandet i huvudstaden. En titt på Wien visar dig ett utmärkt exempel: bostadsparken Alterlaa. Detta imponerande bostadskomplex ligger i Liesing, byggdes på 1970-talet av arkitekten Harry Glück och erbjuder idag plats för cirka 10 000 personer i tre radhus i höghus. Dessa arkitektoniska jättar är inte bara livsrum, utan en liten stad i sig, med mottot "att leva för alla". Mitt distrikt rapporterar det Alterlaa har många integrerade simbassänger på taken, rymliga grönområden och alla nödvändiga faciliteter som läkarmottagningar, butiker, skolor och fritidsanläggningar.

Alterlaa anses vara en milstolpe inom social stadsutveckling och är nu internationellt erkänd. Många invånare är nöjda med sin livssituation, även om det finns utmaningar i stora bostadsområden. Framgångsfaktorerna är olika: smart arkitektur, social mix och ett balanserat utbud av lokala bekvämligheter och social infrastruktur. Dessa ingredienser gör Alterlaa till en spännande modell som nu sätter fart på politiska debatter i Berlin.

Simbassänger på höghustak – en vision för Berlin

Enligt Vänsterpartiet Berlin bör liknande idéer som de i Alterlaa drivas i framtida kommunala nybyggnadsprojekt. I synnerhet föreslås att simbassänger och andra gemensamma användningsmöjligheter förankras i byggplanerna. Staden Berlin, i likhet med Wien, står inför utmaningen med en spänd bostadssituation med stigande hyror och en fastighetsmarknad som är pressad. KPÖ Wien beskriver detta som en möjlighet att skapa användningsområden som också skulle kunna främja social sammanhållning och öka livskvaliteten i storstäderna.

Rainer Hackauf, en KPÖ Liesing-distriktspolitiker, betonar att en "Berliner Alterlaa" inte bör vara en kopia av Wienmodellen, utan att centrala idéer bör tas upp och översättas i Berlinkontexten. Kvalitet och social infrastruktur får inte lämnas på efterkälken. ”Gemenskap istället för anonymitet” och ”bra jobb genom interna medarbetare” är två av hans centrala krav.

Jakten på social hållbarhet i bostäder

Begreppet social hållbarhet visar sig i allt högre grad vara ett viktigt ämne inom arkitektur, särskilt inom bostadsbyggande. En artikel på SozialRaums webbplats belyser aktuell forskning och visar hur strukturella faktorer kan främja social interaktion. Empiriska undersökningar genomfördes i Graz för att visa vilka aspekter som är avgörande vid planering av bostadsyta. Dessa resultat motsvarar de principer som formulerats för hållbara flervåningsbostäder, som fokuserar på användarnas behov och skapar socialt utrymme.

• Korrelation zwischen Raum und Aktion: Physischer Raum beeinflusst das soziale Verhalten.
• Der Mensch im Mittelpunkt: Planung sollte die Bedürfnisse der Nutzerinnen und Nutzer in den Fokus stellen.
• Raum für Gemeinsames: Gemeinschaftsflächen fördern soziale Kontakte.
• Flexible und offene Strukturen: Wohnbau sollte anpassungsfähig an sich ändernde Bedürfnisse sein.
• Soziale Benefits als zentraler Mehrwert: Soziale Aspekte sollten in die Planung integriert werden.
• Mehr interdisziplinäre Kooperation: Zusammenarbeit zwischen verschiedenen Disziplinen ist notwendig.

Sammantaget står det klart att Wien och Berlin måste hantera utmaningarna inom bostadsbyggandet på liknande sätt. Bostadsparken Alterlaa erbjuder både en förebild och inspiration till nya, innovativa lösningar och högre livskvalitet för alla medborgare. Att bygga modigt och skapa social infrastruktur för alla – det är vår tids utmaning. I den meningen ska det bli spännande att se hur diskussionerna utvecklas och vilka nya projekt som kommer att dyka upp ur dessa idéer. SocialSpace noterar det Samarbetet mellan arkitektur och samhällsvetenskap blir allt viktigare för att möjliggöra ett ”bra liv” i storstäderna.