Kritik mot tillströmningen: St. Pölten ska inte bli flyktingarnas Wien.

Kritik mot tillströmningen: St. Pölten ska inte bli flyktingarnas Wien.

Staden St. Pölten har upplevt en betydande demografisk förändring. I början av juli 2025 översteg befolkningen för första gången 60 000-strecket. Borgmästare Matthias Stadler (SP) framhåller stadens mänskliga och sociala inriktning, men möter också allt större kritik från framför allt FPÖ. Enligt [Heute](https://www.heute.at/s/fpoe-antauer-st-poeten-darf-nicht-wien- Werden-120156470) beskriver FP:s toppkandidat Martin Antauer tillströmningen av över 7 835 personer sedan 2012 som "ett enda asylprogram på skattebetalarnas bekostnad". Socialbidraget är särskilt drabbat – av de 1 300 mottagarna i staden är 75 procent utlänningar, enligt Antauer.

En titt på uppgifterna avslöjar att mer än 2 000 syrier, afghaner och irakier har hittat ett nytt hem i St. Pölten sedan 2015. Tillströmningen återspeglas också i den allmänna migrationstrenden: 2024 var andelen utlänningar i Österrike redan runt 20 procent, en ökning jämfört med 13 procent 2015 Statista. Det är helt klart en ökning av invandringen från länder som Syrien och Afghanistan, vilket också syns i S:t Pölten. Det kommande kommunalvalet den 25 januari 2026 kan bli banbrytande i sammanhanget.

Sociala utmaningar och integrationserbjudanden

St. Pölten måste övervinna en mängd olika utmaningar på grund av tillströmningen. Stadsstyrelsen har reagerat på detta och inrättat ett flertal rådgivningscenter för invandrare. Dessa erbjudanden inkluderar information och stöd i olika livssituationer; från arbetsförmedlingen till specialiserad rådgivning för migranter [St. Pölten]. Stödet sträcker sig från att utfärda bosättningstillstånd till social integration.

Det finns många kontakter, bland annat arbetsförmedlingen (Daniel-Gran-Straße 10) och flera rådgivningscenter som flyktingrådgivningscentret och integrations- och utbildningscentret för flyktingförmedlingen Diakonie. Dessa kontaktpunkter är viktiga för att hjälpa nyanlända att bosätta sig i sitt nya hem i tid och bli en aktiv del av samhället.

Offentlig diskussion och politiska impulser

Kritiska röster om integrationspolitik ökar. Martin Antauer beskriver till och med St. Pölten som ett "paradis för ekonomiska flyktingar" och efterlyser en förändring av borgmästarskapet. Tenoren kring social rättvisa och kostnadsutvecklingen orsakar heta debatter och påverkar den politiska agendan [Heute](https://www.heute.at/s/fpoe-antauer-st-poelten-darf-nicht-wien- Werden-120156470).

Stadens utmaningar är komplexa och kan leda till ökad diskussion om trygghet och integration i framtiden. Enligt de senaste rapporterna har antalet rasistiska incidenter i Österrike ökat, vilket skulle kunna lägga ytterligare påfrestningar på dialogen mellan olika kulturer. Enligt Statista noterades en ökning av högerns brottslighet 2024, som inte var i närheten av denna omfattning föregående år.

S:t Pölten ställs därför inför en balansgång: Hur kan vi säkerställa integrationen av de många nyanlända och samtidigt ta hänsyn till de sociala spänningarna i befolkningen? De kommande valen kommer säkerligen att visa hur stadsledningen reagerar på dessa utmaningar och vilka svar den kan erbjuda medborgarna.