Skolkris: Direktören varnar för faror för våra barn!

Skolkris: Direktören varnar för faror för våra barn!

Under ett blandat läsår står många läroanstalter inför stora utmaningar. Christian Klar, chef för Franz Jonas European School i Wien Floridsdorf, har publicerat en ny bok om dessa ämnen. Med titeln "Hur räddar vi våra barns framtid?" han tar upp aktuella problem som påverkar skolor. Han hade tidigare skrivit i sitt arbete "Vad händer i våra skolor?" rapporterade om våld och radikalisering i klassrummet. Den nya volymen tar särskilt upp det tyska underskottet och det ökande "kulturkriget" i klassrummet, vilket uppmuntras av det höga antalet nyanvandrade elever som ofta knappt kan tyska när de börjar skolan.

Klar beskriver i sin bok ett flertal incidenter från sina elevers skolvardag, bland annat våld och respektlöst beteende från föräldrar mot lärare. Dessa problem verkar vara relaterade till ökande migrationssiffror. Utbildningsstudier visar att ett stort antal nyanvandrade familjer – en trend som har fortsatt sedan konflikter i krisregioner som Jugoslaviska kriget på 1990-talet – i skolor utgör en extra börda på det befintliga systemet. Mot den bakgrunden ställs ofta frågan om hur dessa barn och unga framgångsrikt kan integreras i utbildningssystemet om några av dem först får plats i en skola månader efter ankomsten.

Integration och utbildningsutmaningar

Klar är också särskilt uppmärksam på under vilka omständigheter många elever börjar sin skolbana. Migrerande barn får ofta gymnasieskolor och lämnar dem ofta utan kvalifikationer - en situation som vidmakthålls av bristande integration. Enligt Federal Agency for Civic Education har omkring 1,6 miljoner elever i Tyskland utländskt medborgarskap läsåret 2022/2023, vilket motsvarar en ökning med 18 procent jämfört med föregående år.

Klar kritiserar också det så kallade ungdomsspråket som har etablerat sig i skolorna och kommer till den anmärkningsvärda slutsatsen att inte bara migrantbarn, utan även österrikiska elever ofta bara använder korta meningar. Denna utveckling gör inlärningen ännu svårare. Ändå finns det också positiva exempel på framgångsrik integration på hans skola, vilket ger hopp om lösningar.

Krav och lösningar

Vad händer härnäst? Klar efterlyser beslutsamma åtgärder från lärare och skolledning. Han föreslår att man skapar specialklasser för ”systembrytare” – elever som har svårt att integreras – och hoppas på ett tidigare införande av skolplikt genom en ”grundklass” innan grundskolan. På så sätt skulle språkbrister kunna elimineras i ett tidigt skede. En annan åtgärd han tar upp är behovet av religionsneutrala skolor där det inte är inrättat bönerum och läroplanen inte är anpassad till islams behov.

Direktören utstrålar optimism om att, trots de många alarmerande rapporterna, positiva förändringar är möjliga om vi börjar tidigt och inser komplexiteten i utmaningarna. Den belyser inte bara problemet, utan erbjuder också olika lösningar på ämnen som sexualundervisning och könsidentitet för att främja holistisk utbildning.

Boken upplevs delvis som politiskt polemisk, men förslagen den innehåller för att förbättra utbildningssituationen är akut nödvändig. Klar visar att skolor inte bara är lärande institutioner, utan också platser för integration. Den nuvarande samhällsutvecklingen, inklusive en ökande övergång till rätt och mindre toleranta attityder, påverkar också skolans värld och ställer lärare och elever inför särskilda utmaningar.