Wien under värmestress: Forskare varnar för urbana värmeöar!

Wien under värmestress: Forskare varnar för urbana värmeöar!

Hur varmt är det i dina lokala städer? En fråga som är mer aktuell än någonsin i tider av extrema värmeböljor. Enligt University of Natural Resources and Life Sciences (Boku) är Wien särskilt drabbat eftersom staden är en av värmezonerna. MeinBezirk rapporterar att värmeböljor med temperaturer över 35 grader inte längre är ovanliga i Wien. Urbana värmeöar, som består av tät bebyggelse, tätade områden och frånvaro av växtlighet, gör staden extra sårbar för värme.

Det är inte bara dagstemperaturerna som oroar; nattkyla är kraftigt begränsad i stadsområden. Medan sommardagarna blir varmare förblir temperaturerna på natten höga, vilket ytterligare ökar stressen för invånarna. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Philipp Weihs på Boku studerar intensivt effekterna av längre värmeböljor och möjliga kylningsåtgärder.

Forskning och lösningar

Som en del av projektet ”Imp-DroP” utreds flera åtgärder för att sänka temperaturerna. Detta inkluderar evaporativ kylning, som ska uppnås genom riktad bevattning av gröna tak, parker och jordbruksområden. Speciellt i Marchfeld visar riktad bevattning att temperaturen lokalt kan sänkas med upp till 3 grader, medan effekten i tätorten förblir hanterbar kring 0,2 grader.

Ett heltäckande tillvägagångssätt är nödvändigt eftersom även med maximala åtgärder är kyleffekten inte tillräcklig för att kompensera för den förväntade uppvärmningen. Som DW konstaterar, löser inte enbart gröning och bevattning problemen med klimatförändringarna. En blandning av värmetåligt jordbruk, hållbara bevattningskoncept och utbyggnad av solenergi krävs för att uppnå långsiktig kyla i städer.

Värmeöar och deras konsekvenser

Urban värmeöar är inte bara ett problem i Wien, utan påverkar nu mer än 50 % av världens befolkning, med en prognos på nästan 70 % till 2050. Dessa värmeöar kan öka temperaturen i städerna med 10 till 15 grader Celsius, vilket har en negativ inverkan på stadsbornas hälsa. [LMU]. Särskilt inlandsstäder drabbas hårdare än kuststäder.

Utmaningarna i städerna är komplexa och innovativa lösningar behövs. I länder som Japan har saker och ting gått ett steg längre: vatten sprutas ut på trottoarer för att sänka omgivningstemperaturen. Städer som Phoenix och Tokyo har använt ljusreflekterande material för att minska värmeöeffekten.

Wien i fokus

Konceptet med gröna tak och användningen av solceller på dessa områden kan också bli viktigare i Wien. Enligt Boku-forskargruppen kan urban kylning från sådana åtgärder vara upp till 1,5 grader. Det skulle dock krävas enorma mängder vatten för att kyla alla grönområden under extrema värmeböljor. För närvarande kan Wiens fjäderrörledningar endast leverera 375 000 kubikmeter vatten, medan teoretiskt 630 000 kubikmeter skulle behövas.

Dessa uppgifter gör det tydligt: ​​stadsförvaltningen och medborgarna står inför stora utmaningar. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset problem, utan påverkar redan det dagliga livet i Wien. Detta gör det desto viktigare att arbeta tillsammans kring lösningar och utveckla innovativa tillvägagångssätt för en värmetålig stad.