Chockerande siffror: 74 % av Wiens förstaklassare kan inte gå i skolan!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

I Brigittenau-distriktet kämpar över hälften av förstaklassarna med otillräckliga kunskaper i tyska, vilket larmar utbildningsexperter.

Im Bezirk Brigittenau kämpft über die Hälfte der Erstklässler mit unzureichenden Deutschkenntnissen, was Bildungsexperten alarmiert.
I Brigittenau-distriktet kämpar över hälften av förstaklassarna med otillräckliga kunskaper i tyska, vilket larmar utbildningsexperter.

Chockerande siffror: 74 % av Wiens förstaklassare kan inte gå i skolan!

I Wien framträder en alarmerande bild bland förstaklassare: Enligt exxpress.at är nästan 75 procent av förstaklassarna i skoldistriktet Margareten inte lämpliga för skoldistriktet. Dessa siffror kommer från den österrikiska integrationsfonden (ÖIF) och visar att av de 18 722 eleverna är 8 342, det vill säga 44,6 procent, klassade som "extraordinära förstaklassare". Det betyder att de inte har tillräckliga kunskaper i tyska för att följa regelbundna lektioner.

Det höga antalet märks särskilt i distriktet Wien-Margareten: 73,8 procent av eleverna där faller inom denna kategori. Värdena är också oroväckande höga i Favoriten (63,1 %) och Brigittenau (62,7 %). Däremot finns det distrikt som Mariahilf (18,9 %), Wieden (27,4 %) och Innere Stadt (29,2 %) där andelen är betydligt lägre.

En titt på bakgrunden

Som en aktuell studie av Kurier visar kommer de flesta av de drabbade barnen, cirka 5 084, från Österrike. Orsakerna till dessa skrämmande siffror är systematiskt olika: Ökningen hänförs delvis till internationella kriser, i synnerhet flyktingrörelserna från Syrien och Ukraina. Av de 8 342 drabbade studenterna har 1 959 österrikiskt medborgarskap, medan 265 kommer från Ukraina.

Det som verkar särskilt explosivt är att kvoten extraordinära elever läsåret 2022/23 var runt 36 procent, vilket innebär en märkbar ökning. Kommunalrådet för utbildning Christoph Wiederkehr från NEOS har fått kritik, framför allt från FPÖ, som talar om en "avgrund" i utbildningssystemet. FPÖ-ledaren Dominik Nepp efterlyser obligatorisk språkscreening för barn i sitt fjärde levnadsår och sanktioner för föräldrar. ÖVP är likaså missnöjda och kräver att barn som behöver tyskt stöd från tre års ålder ska gå på dagis.

Reaktionerna och kraven

De gröna i Wien ser de nuvarande siffrorna som ett uttryck för ett ”systemfel” och kräver att varje dagis ska få en fast språklärare. Situationen diskuteras hett i sociala medier och det pågår debatt om ett andra obligatoriskt år på dagis, som stöds av både NEOS-chefen Beate Meinl-Reisinger och AMS-chefen Johannes Kopf.

Som svar på det ökande antalet meddelade Wiederkehr att sommarkurserna i tyska skulle utökas från 3 900 till 4 900 platser. Den genomsnittliga tiden på dagis för icke-standardiserade elever är bara 2,14 år, vilket inte är precis optimistiskt.

En titt på demografin

För att bättre förstå problemet är det viktigt att titta på demografin. Enligt ÖIF:s faktablad om integration bodde det omkring 1,8 miljoner unga under 19 år i Österrike i början av 2024, varav 27,6 procent har migrationsbakgrund. Dessa siffror kommer i samband med en växande mångfald av språk och kulturer, vilket ytterligare ökar utmaningarna i utbildningssystemet.

På grund av det ökande antalet elever med invandrarbakgrund blir behovet av riktat språkstöd allt tydligare. Debatten om effektiva utbildningsåtgärder kommer att bli viktigare under de kommande veckorna och kan bli banbrytande för det framtida utbildningslandskapet i Wien.