Över 8 000 efterlysta personer: Vilka är de mest eftersökta i Österrike?
Den 1 september 2025 efterlystes över 8 000 personer i Österrike med arresteringsorder, inklusive många rumäner. Statistiken visar på utmaningarna med att bekämpa gränsöverskridande brottslighet i EU.

Över 8 000 efterlysta personer: Vilka är de mest eftersökta i Österrike?
Aktuell statistik från inrikesministeriet visar en alarmerande bild: I Österrike eftersöks för närvarande 8 216 personer genom arresterings- eller demonstrationsorder. Denna information publicerades av inrikesminister Gerhard Karner (ÖVP) på begäran av Frihetspartiet (FPÖ) och tar en titt på brottssituationen i landet. Den största gruppen av de eftersökta är rumänska medborgare med 1 233 personer, vilket motsvarar 15 procent av det totala antalet efterlysta.
Det finns också en intressant bild av nationaliteter: Serber följer efter med 11,1 procent, tyskar med 7,6 procent, samt ungrare och slovaker som vardera utgör nästan 5,3 procent av de eftersökta personerna. Som tur är ligger österrikarna bara på sjätte plats med en andel på 5,1 procent. Medborgare från Turkiet, Polen, Georgien och Tjeckien är också bland de "tio främsta" av de eftersökta. Statistiken visar dock bara antalet eftersökta och bortser från de begångna brotten, vilket skulle kunna ge en viss trygghet som inte granskas närmare.
Den europeiska arresteringsordern i fokus
En central komponent i den europeiska brottsbekämpningen är europeisk arresteringsorder (EuHb). Denna rättsliga grund tillåter de rättsliga myndigheterna i ett EU-land att begära arrestering och överlämnande av en person i ett annat EU-land. Sedan dess införande den 14 maj 2005 har den europeiska arresteringsordern syftat till att stärka samarbetet mellan EU-staternas rättssystem. Principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden spelar här en avgörande roll.
En intressant aspekt är att det för 32 specifika brott inte är nödvändigt att kontrollera dubbel straffbarhet om brottet är belagt med ett fängelsestraff på minst tre år i det utfärdande landet. Politiska hänsyn får inte tas i de rättsliga myndigheternas beslut. Det innebär att EU-länder inte kan vägra att lämna över sina egna medborgare om de inte själva utför straffet, vilket avsevärt förbättrar systemets effektivitet.
Internationella dimensioner och utmaningar
Globala kopplingar syns inte bara i siffrorna. Till exempel, enligt Interpol, är över 80 000 personer över hela världen efterlysta, med totalt 81 515 personer efterlysta den 24 juni 2025. När det gäller den europeiska arresteringsordern är siffrorna också spektakulära, med totalt 39 933 arresteringsorder utfärdade, med Polen med 4,830 och Rumänien med 5,420 listan. Efterlyst” i Europa.
En annan punkt som inte bör ignoreras är de olika fängelseförhållandena i EU-länderna, vilket kan påverka förtroendet för användningen av den europeiska arresteringsordern. Studier visar att i nästan 300 fall sedan 2016 har verkställigheten av en EAW försenats eller vägrats på grund av risken för kränkning av grundläggande rättigheter, vilket väcker frågor om skyddet av misstänktas rättigheter.
Sammantaget finns det en komplex bild av kampen mot brottslighet i Europa, som för med sig både utmaningar och framsteg i samarbetet mellan rättsliga myndigheter. Även om antalet eftersökta personer i Österrike illustrerar en oroande utveckling, är det viktigt att inte tappa den rättsliga ramen och dess genomförande ur sikte.