Tabubelagt ämne om döden: Så här förbereder sig wienere för att säga adjö!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Artikeln belyser samhällsdebatten om dödlighet och självbestämmande vid livets slut i Österrike.

Der Artikel beleuchtet die gesellschaftliche Auseinandersetzung mit Sterblichkeit und Selbstbestimmung am Lebensende in Österreich.
Artikeln belyser samhällsdebatten om dödlighet och självbestämmande vid livets slut i Österrike.

Tabubelagt ämne om döden: Så här förbereder sig wienere för att säga adjö!

I Wien blir ämnet dödlighet alltmer ett samtalsämne, och inte bara på läkarmottagningar. Döden uppfattas ofta som ett obehagligt tabu som många helst inte pratar om. Denna trend har intensifierats inte minst på grund av lättnaden av Corona-restriktionerna, vilket får många att reflektera mer intensivt över sin egen förgänglighet. Allvarliga förluster i familj eller vänner konfronterar befolkningen upprepade gånger med sin egen ändlighet. Det stora privata begravningsföretaget Himmelblau rapporterar att anhöriga börjar förbereda sig för farväl och lära sig mer om att dö.

Hur kan vi förbereda oss för den sista fasen av våra liv? När du blir äldre hamnar frågan om din egen dödlighet i fokus. Vi plågas ofta av rädsla för smärta eller oönskade medicinska åtgärder. Enligt Deutschlandfunk Kultur arbetar fler och fler människor med att skapa levnadstestamenten för att bevara självbestämmande till livets slut. Robert Roßbruch, jurist för hälso- och medicinrätt, understryker att rädslan för sättet att dö ofta är större än rädslan för döden i sig. Informativ information om möjligheterna och rättigheterna verkar behövas här för att främja en öppen diskussion.

Sociala tabun och etiska överväganden

Att hantera att dö kräver också en djupare undersökning av grundläggande frågor om mänsklig existens. En aspekt som ofta skjuts i bakgrunden är att modern medicin kan förlänga livet, men det för också med sig risken för långvarig sjukdom. Tyska etiska rådet betonar att dessa möjligheter utmanar vårt samhälle att hantera omständigheterna kring döende och död.

Det är inte bara viktigt att prata om att dö, utan också hur det kan åtföljas. Utvecklingen av palliativ medicin och hospicevård är avgörande. Dessa tillvägagångssätt syftar till att lindra rädslor för smärta eller ensamhet under döendeprocessen. Tvärtemot vad många tror är det inte normalt att majoriteten av människor dör på sjukhus eller vårdhem. Istället önskar många ofta att dö på ett hospice, där kvaliteten på livets slutskede är prioritet.

Rättigheter och självbestämmande

Ett väl upprättat levnadstestamente är bindande för läkare och reglerar vilka medicinska åtgärder som önskas eller avslås. Kraven på en sådan ordning har under de senaste åren stärkts juridiskt, vilket vidgar individens önskan om självbestämmande i livets slutskede. Ett komplement till detta är akut-id-kort, som möjliggör snabba beslut i kritiska situationer, samt sjukvårdsfullmakter som gör att pålitliga personer kan anförtros hälsobeslut.

Ändå är ämnet vård i livets slutskede fortfarande ett kontroversiellt ämne. Palliativ medicinexperter, som Heiner Melching från German Society for Palliative Medicine, efterlyser mer information om scenarier i livets slutskede. Döden uppfattas ofta fortfarande som ett tabu i samhället, vilket gör kommunikationen om döende önskningar ännu svårare. Endast genom att möta dessa utmaningar kan vi lindra rädslan för det okända.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är av stor vikt att komma till rätta med sin egen död med tillhörande rättigheter och beslut. I en tid där livet i allt högre grad domineras av medicinska alternativ, är det fortfarande en viktig social uppgift att medvetet hantera dödligheten och sträva efter ett värdigt, självbestämt slut på livet.