Klimatskydd och hälsovård: Städer i en gemensam kamp!
Klimatskydd och hälsovård: Städer i en gemensam kamp!
I ett anmärkningsvärt initiativ beslutade Wien, Hamburg och Zürich att buntra sin styrka för att hitta lösningar för de pressande utmaningarna med stadshälsovård och rörlighet. Borgmästarna i de tre städerna möttes för att definiera sina strategiska mål som ligger på FN: s agenda 2030.Den demografiska utvecklingen i stadsområden ger liknande utmaningar inom hälsovården. Hamburg borgmästare Peter Tschentscher betonade att hälsovården blir allt svårare, även om de medicinska möjligheterna ständigt förbättras. En växande brist på personal och stigande kostnader är oroliga för de ansvariga. Han förklarade: "Sjukvård blir allt svårare", vilket understryker behovet av nya lösningar.
Vanliga åtgärder för en bättre livskvalitet
Ett gemensamt mål är att främja stadsutveckling som tar hänsyn till klimatförändringar och tillhandahållandet av prisvärda bostadsområden. Ämnen om social rättvisa och lika möjligheter betonades också. De kulturella erbjudandena trots besparingstrycket bör förbli lågt tröskel, säger borgmästare Michael Ludwig. Samtidigt kan de utmaningar som uppstår från stadslandets sax och klyftan mellan öst och väst inte förbises.
rörelsevängen är överst på dagordningen för dessa tre städer. Hamburg fortskrider och planerar att göra Jungfernstieg -bilen. Även i Wien kvarstår målet med ett trafikkalkat centrum, medan utvidgningen av tunnelbanan och spårvagnen är ytterligare avancerad. Tschentscher gjorde det klart att bilen kommer att förbli ett viktigt transportmedel i framtiden. Samtidigt talade Ludwig till förmån för Lobautunnel för att skapa prisvärda bostadsyta. Jämförelsen med städer som Amsterdam och Köpenhamn visar att Wien och Hamburg också måste tänka om sina rörlighetskoncept.
Utmaningar på landsbygden
Medan stadsmätningar utvecklas förblir landsbygden ofta opåverkade av diskussionerna om förändringen av rörlighet. Ett expertutlåtande från den vetenskapliga rådgivningsnämnden vid det federala ministeriet för digital och transport visar att det saknas alternativ till bilen, vilket äventyrar rörligheten. De ökande kostnaderna för motoriserad rörlighet, på grund av nationella utsläppshandel och redan ökade bränslepriserna, anstränger dessutom hushållen i landsbygdsregioner. Trid påpekar att det kräver en trafikpolitisk ramstrategi för att ta hänsyn till både stads- och landsbygdens mobilitetsbehov.
En annan aspekt av social rättvisa rör trafikplanering. Särskilt i Tyskland drevs stadsutveckling i årtionden, vilket särskilt gynnade bilen. Detta har lett till rymdlagstiftning och miljöföroreningar som påverkar alla stadsbor. Kraven på en socialt rättvis trafikomsättning är därför högre. VCD kallar rättvisa distributioner av områden för fotgängare och cyklister samt närmare integration av urban och trafikplanering som möjliga mått.
Sammanfattningsvis visar City Silog -samarbetet att Wien, Hamburg och Zürich är villiga att möta framtidens utmaningar. Genom att främja utbytet och inspiration mellan städerna skapar de möjligheter för lösningar som bör garantera hållbara och livliga stadsutrymmen. Det återstår att se hur dessa lovande planer kommer att utvecklas.
| Details | |
|---|---|
| Ort | Wien, Österreich |
| Quellen | |