Klimatskydd och hälsovård: städer i en gemensam kamp!

Klimatskydd och hälsovård: städer i en gemensam kamp!

I ett anmärkningsvärt initiativ har Wien, Hamburg och Zürich beslutat att gå samman för att hitta lösningar på de trängande utmaningarna med sjukvård och mobilitet i städerna. Borgmästarna i de tre städerna träffades för att definiera sina strategiska mål, som är en del av FN:s 2030-agenda. kurir rapporterar att fokus på mötet låg på klimatskydd, social rättvisa och en beboelig miljö.

Demografiska trender i stadsområden medför liknande utmaningar inom hälso- och sjukvården. Hamburgs borgmästare Peter Tschentscher betonade att sjukvården blir allt svårare, även om de medicinska alternativen ständigt förbättras. En växande personalbrist och stigande kostnader oroar de ansvariga. Han förklarade: "Hälsovården blir allt svårare", och lyfte fram behovet av nya lösningar.

Gemensamma åtgärder för bättre livskvalitet

Ett gemensamt mål är att främja stadsutveckling som tar hänsyn till klimatförändringar och tillhandahållande av bostäder till rimliga priser. Frågorna om social rättvisa och lika möjligheter lyftes också fram. Kulturutbudet bör förbli lågtröskel trots pressen att sänka kostnaderna, enligt Wiens borgmästare Michael Ludwig. Samtidigt går det inte att förbise de utmaningar som uppstår från klyftan mellan stad och landsbygd och klyftan mellan öst och väst.

Mobilitetsövergången står högst på agendan i dessa tre städer. Hamburg går framåt och planerar att göra Jungfernstieg bilfri. Även i Wien kvarstår målet om en trafikdämpad stadskärna, samtidigt som utbyggnaden av tunnelbana och spårvagn fortsätter att drivas framåt. Tschentscher gjorde klart att bilen kommer att förbli ett viktigt transportmedel i framtiden. Samtidigt uttalade Ludwig sig för Lobautunneln för att skapa ett överkomligt boende. En jämförelse med städer som Amsterdam och Köpenhamn visar att Wien och Hamburg också behöver tänka om sina mobilitetskoncept.

Utmaningar på landsbygden

Medan åtgärderna i städerna går framåt, förblir landsbygdsområden ofta orörda av diskussioner om övergången till rörlighet. En rapport från den vetenskapliga rådgivande nämnden vid det federala ministeriet för digitalisering och transport visar att det saknas alternativ till bilen, vilket äventyrar mobilitetsövergången. De stigande kostnaderna för motoriserad mobilitet, på grund av nationell handel med utsläppsrätter och redan ökade bränslepriser, sätter ytterligare påfrestningar på hushållen på landsbygden. Trid Parlamentet påpekar att det behövs en transportpolitisk ramstrategi för att ta hänsyn till mobilitetsbehoven både i städer och på landsbygden.

En annan aspekt av social rättvisa gäller transportplanering. Särskilt i Tyskland genomfördes stadsutveckling under decennier som i första hand gynnade bilen. Detta har lett till ojämlikhet i marken och miljöbelastningar som påverkar alla stadsbor. Kraven på en socialt rättvis transportomställning blir därför allt högre. VCD nämner rättvis fördelning av utrymmen för fotgängare och cyklister samt en närmare integration av stads- och trafikplanering som möjliga åtgärder.

Sammanfattningsvis visar stadsdialogsamarbetet att Wien, Hamburg och Zürich är redo att möta framtidens utmaningar. Genom att främja utbyte och inspiration mellan städer skapar de möjligheter till lösningar som garanterar hållbara och beboeliga stadsrum. Det återstår att se hur dessa lovande planer kommer att utvecklas vidare.