Ny risksimulering i Hietzing: Vårdpersonal upptäcker faror

Ny risksimulering i Hietzing: Vårdpersonal upptäcker faror

Det blir spännande på Hietzing-kliniken: Här öppnades "Riskrummet", ett innovativt koncept som ger sjuksköterskor under utbildning möjligheten att upptäcka livshotande risker i en specialdesignad miljö. Fokus ligger på att möta möjliga faror på bara 12 minuter och med hjälp av tre ”patienter” (dockor). Intressant nog korrigeras inte fel verbalt, utan noteras helt enkelt, vilket är tänkt att minska pressen på praktikanterna. Manfred Zottl från patientsäkerhetsteamet avslöjar: "Ingen har någonsin lyckats hitta alla riskerna." Detta ger hopp om spännande utmaningar som inte bara skärper läromedlet, utan också skärper deltagarnas sinnen. Projektet inleddes 2023 och bygger på den framgångsrika modellen från Schweiz.

Idén bakom "Riskrummet" kommer från Carmen Kreuzer, den centrala praktiksamordnaren på Hietzingkliniken. Förra året deltog över 100 praktikanter i simuleringen, inklusive studenter, sjuksköterskor och operationsassistenter. Kommunalrådet för hälsa Peter Hacker och Wigevs generaldirektör Evelyn Kölldorfer-Leitgeb var också gäster i "Risk"-utmaningen och visade stort intresse för ämnet. Kölldorfer-Leitgeb tillkännagav att man skulle utöka det framgångsrika konceptet till alla Wigev-platser, vilket understryker vikten av patientsäkerhet i hela sjukvårdssystemet.

Betydelsen av patientsäkerhet

"Riskrummet" ger ett avgörande bidrag till att öka medvetenheten om patientsäkerhet i utbildningen av vårdpersonal. Enligt studier är simulativa inlärningsmetoder som "Rumet för skräck" (RoH), som också användes i liknande form, extremt effektiva. Här identifierade 42 studenter under första terminen av kandidatexamen i omvårdnad framgångsrikt säkerhetsrelevanta fel, vilket visar att dessa metoder har stor potential för utbildning av framtida vårdpersonal. Simuleringen visade sig vara pedagogisk och relevant för vardagens yrkesliv och främjar elevernas riskmedvetenhet och observationsförmåga.

Men det finns också utmaningar, till exempel när det gäller mänskliga och logistiska resurser. Ändå visar det sig att RoH och liknande koncept erbjuder effektiva sätt att fördjupa kunskapen om patientsäkerhet och integrera den i realistiska scenarier. WHO rekommenderar också simuleringsbaserade inlärningsmetoder i utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal för att etablera en positiv felkultur och därmed minska ekonomiska bördor orsakade av undvikbara fel.

Innovativa undervisningsmetoder för framtiden

Ett annat exempel på innovativa tillvägagångssätt inom sjuksköterskeutbildningen är Blended Learning Escape Room Concept (BLERC), som utvecklades vid FH JOANNEUM. Detta koncept kombinerar fysiska och digitala element och använder gamification för att utmana elever interaktivt i sin träning. "Över 90 % av eleverna ansåg att deras färdigheter hade stärkts, och 72 % beskrev inlärningsupplevelsen som en "höjdpunkt" i deras simuleringsträning", rapporterar studier. Detta gör inte bara lärandet effektivare, utan också mer underhållande, vilket är avgörande för att motivera framtida sjuksköterskor.

Sammantaget visar det att utbildningen inom sjukvården är på en lovande väg tack vare moderna undervisningsmetoder och ett tydligt fokus på patientsäkerhet. Simuleringar är centrala element som både får tillgång till elevernas teoretiska kunskaper och gör dem applicerbara i realistiska situationer. Wien sätter återigen standarder inom sjuksköterskeutbildningen med initiativ som "Riskrummet" och integrationen av nya undervisningsmetoder.