Wien diskuterar: Hänvisning till neutralitet efter Ukraina -kriget!

Wien diskuterar: Hänvisning till neutralitet efter Ukraina -kriget!

Wieden, Österreich - I dagens värld, när säkerhetspolitiken är på randen i Europa, är vikten av österrikes neutralitet ett varmt diskuterat ämne. Som en del av det österrikiska fredsforumet, som ägde rum vid Schlaining Castle och modererades av Damita Pressl, har experter från olika områden uttalat sig. Bland dem var Ursula Plassnik (ÖVP), Georg Häsler (NZZ), Alexander Dubowy (Östeuropa expert) och statsvetare Heinz Gärtner. [Falter] rapporterar att diskussionen om säkerhetspolitiska situationen efter det ryska attackkriget gick in i Ukraina, där rollen som neutralitet undersöktes särskilt kritiskt.

Säkerhetspolitiska landskapet har verkligen förändrats i grunden när det gäller möjligheten till en aktiv roll i Österrike i konflikthanteringen. Detta väcker frågan: Hur placerar Österrike sig i denna turbulenta värld?

neutralitet i tidsförändringen

Martin Senn tre dimensioner som kontrollerar diskussionen: tolkningen , attraktivitet och avskräckande . Det blir tydligt att det alltid finns debatter om utformningen av neutralitet i landet, särskilt om ramförhållandena förändras. Åtgärder för att säkra neutralitet, såsom medling i konflikter eller boende för internationella organisationer, spelar en central roll.

Dessutom beskriver SEN fyra faser av utvecklingen av österrikisk neutralitet, vilket leder till nuvarande stagnation från konsolidering 1955. Under 1970- och 1980-talet upplevde neutralitet en fas av expansion innan han omorienterade sig efter slutet av öst-västkonflikten. Idag anges att det finns en avpolitisering av neutralitet. Detta återspeglas också i politiska program; Medan vissa partier insisterar på neutralitet samtidigt, fokuserar andra på en gemensam europeisk försvarspolitik [parlamentet.gv.at].

budgeten för den federala armén och allmänhetens uppfattning

I detta sammanhang belyser boken av Alfred C. Lugert säkerhetspolitiska situationen i Österrike. Det påpekas för de federala arméns konstitutionella strukturer och erkände att den nuvarande finansieringen - upp till 3 miljarder euro per år - ofta anses tveksam. Författaren kritiserar oförmågan att upprätthålla ett effektivt och prisvärt militärt system, som inte bara berör säkerhet, utan också trovärdigheten för neutralitet [bokhandel Stoehr].

Politikens ansvar är stort här: de bortses från konstitutionella krav innebär att uppgifterna för den federala armén inte kan uppfattas tillräckligt. Ett föreslaget militsystem kan vara ett mer flexibelt tillvägagångssätt för att uppfylla kraven i ett förändrat säkerhetslandskap. Lugert kallar befolkningen, media och politiska aktörer för att delta i en konstitutionell säkerhetspolitik.

Diskussionen om österrikisk neutralitet och de väpnade styrkorna förstärks av de geopolitiska spänningarna. Med tanke på den nuvarande utvecklingen är det av stor betydelse för den österrikiska befolkningen att aktivt bidra till debatten och för att hjälpa till att forma säkerhetspolitiken. Eftersom en sak är säker: något beror, och vårt land behöver en bra hand för att vara upp till framtidens utmaningar.