Kolonialism på fönsterbrädan: Exotiska växter i World Museum Wien

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Upplev utställningen "Kolonialism på fönsterbrädan" i Weltmuseum Wien, som presenterar exotiska växter och deras historia fram till maj 2026.

Erleben Sie die Ausstellung "Kolonialismus am Fensterbrett" im Weltmuseum Wien, die bis Mai 2026 exotische Pflanzen und ihre Geschichte präsentiert.
Upplev utställningen "Kolonialism på fönsterbrädan" i Weltmuseum Wien, som presenterar exotiska växter och deras historia fram till maj 2026.

Kolonialism på fönsterbrädan: Exotiska växter i World Museum Wien

En fascinerande utställning med titeln "Kolonialism på fönsterbrädan" kommer att visas på Weltmuseum Wien från 28 maj 2025 till 25 maj 2026. Denna utställning belyser den intressanta historien om tio populära hus- och balkongväxter, inklusive snickargran, björkfikon, aloe vera och många andra. Var och en av växterna berättar sin egen historia om dess ursprung och människorna som upptäckte och spred det. Det som är särskilt spännande är att många av dessa växter är infödda utanför Europa. För dem som vill lära sig mer om biografierna om dessa "exoter" är ett besök på denna show ett måste.

Utställningen, kurerad av Bettina Zorn, tittar på rollen som botaniker och växtjägare sedan 1600-talet, som gick på jakt efter medicinska och nyttiga växter. På den tiden fungerade exotiska växter ofta som statussymboler för adeln och överklassen. Ett exempel är spindelväxten, som Johann Wolfgang von Goethe uppskattade och som letade sig in i den höviska atmosfären. En annan stjärna är inomhusgranen, som upptäcktes i Stilla havet av James Cook 1774 och fördes till Europa.

Växterna som samtidsvittnen

Intressant nog visar utställningen också att de afrikanska violerna hittade sin väg till Europa genom en tysk östafrikansk expedition. Dessa kopplingar tydliggör kolonialismens inflytande på botaniken och observationen av växter i Europa. Men vad är rötterna till dessa kopplingar? Enligt historien om det antropologiska sällskapet i Wien, grundat 1870, är ​​interaktionen mellan kulturer djupt rotad. Detta sällskap var avgörande för att grunda ett antropologiskt och förhistoriskt museum, som öppnade 1889 och innefattade en avdelning för etnologi och antropologi.

Museet var en produkt av de koloniala och etnografiska samlingarna, som blev allt viktigare trots Österrike-Ungerns brist på kolonialmakt. Till exempel integrerades en omfattande samling från kungariket Benin, som tillfångatogs av brittiska trupper, i museet som en gåva. Kolonialismens frön blir synliga här, vilket också lämnade sitt inflytande på hur vi hanterar växter.

En ny blick på historien

Men hur har synen på kolonial historia och vetenskap förändrats över tid? Sedan 1980-talet har kritiska röster från de en gång koloniserade länderna hörts bredare. Idag undersöker historiker inte bara Europas roll i kolonialismen, utan också den värdefulla expertis som koloniserade människor har. Dessa reflektioner öppnar nya perspektiv på de växter som omger oss och gör det tydligt att kunskap inte enbart är europeisk. Ett slående exempel är kartografi – under den brittiska kolonialtiden ignorerades ofta lokal kunskap om växter och kartor eller uppskattades inte tillräckligt.

Med utställningen "Kolonialism på fönsterbrädan" ger Weltmuseum Wien ett betydande bidrag till den kritiska granskningen av dessa ämnen. Besökare kan förvänta sig ett mångsidigt program som inte bara hyllar växtvärldens skönhet, utan också fokuserar på berättelserna bakom fönsterväxterna. Botanisk mångfald berikar våra privata och offentliga utrymmen, och denna utställning inbjuder oss att reflektera över vår interaktion med växter.

Mer information om utställningen finns på hemsidan ORF och det Världsmuseet i Wien, såväl som för historisk kontextualisering bpb.de.