Wienrevolutionen 1848: Tragedi av det misslyckade uppvaknandet!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Lär dig mer om den misslyckade Wienrevolutionen 1848, dess orsaker och effekter på samhället.

Erfahren Sie mehr über die gescheiterte Wiener Revolution von 1848, ihre Ursachen und Auswirkungen auf die Gesellschaft.
Lär dig mer om den misslyckade Wienrevolutionen 1848, dess orsaker och effekter på samhället.

Wienrevolutionen 1848: Tragedi av det misslyckade uppvaknandet!

Den historiska salongen N°2 kommer att äga rum den 12 juli 2025 i Sonnwendviertel i Wien-Favoriten. Peter Lachnit och Wolfgang Maderthaner kommer att tala i kväll om ämnet "Defile of the National Guard Am Hof". Denna händelse är inte bara avsedd att väcka den tidens händelser till liv, utan också att väcka frågan: Varför misslyckades revolutionen 1848 till slut? Habsburgarnas blodiga hämnd och oenigheten mellan medborgare och arbetare ses som huvudorsakerna. [Falter] rapporterar att kontrarevolutionen vann och att det revolutionära experimentet i Wien slutade i blod.

"Marsrevolutionen", som började i Wien den 13 mars 1848, var en vändpunkt i stadens historia. Medborgare, studenter och arbetare krävde högljutt förbättrade levnadsvillkor, pressfrihet och en konstitution. Dessa oroligheter hade sina rötter i en spänd ekonomisk situation - misslyckade skördar och stigande livsmedelspriser hade utlöst en våg av massarbetslöshet, som [HistoryWiki] förklarar. Drivkraften till revolutionen kom från Adolf Fischhofs passionerade tal, som var en reaktion på det upprepade förtrycket av den habsburgska regimen. Den 15 mars 1848 tillkännagavs revolutionens landvinningar.

Händelseförloppet

Perioden 13-16 mars 1848 präglades av våldsamma sammandrabbningar på Wiens gator. Våld utbröt när militären försökte använda skottlossning för att stoppa protester och dödade fem människor. Dessa våldshandlingar väckte folklig ilska och ledde till plundring och upplopp. Det var civilgardet som vägrade skjuta mot demonstranterna, vilket ytterligare eskalerade situationen. Från den 16 mars 1848 tog det borgerliga nationalgardet kontroll över Wien, som [parlament.gv.at] noterar.

Trots de inledande framgångarna, såsom att statskanslern Metternich abdikerade och bildandet av viktiga militära institutioner, kom missnöjet snart in. Kraven på fler rättigheter och friheter som spreds av Adolfs Fischhof ledde till att kejsar Ferdinand I avskaffade presscensuren, men den politiska verkligheten förblev otillfredsställande. Den första versionen av Pillersdorsche-konstitutionen mötte stort avslag och accepterades inte. Detta underblåste mer radikala krav och bidrog till att revolutionen i slutändan misslyckades med att ge de efterlängtade resultaten.

Konsekvenser och utsikter

Marsrevolutionen fick långtgående konsekvenser. Kravet på en förnyelse av det politiska systemet växte bland borgarklassen, samtidigt som det fanns en djup oro över sociala orättvisor bland arbetare och hantverkare. Revolutionen förblev inte isolerad; det förde med sig vågor av nya uppror över Europa. Medborgarna formulerade framställningar och krav på en omstrukturering av staten. Det var en tid av surr som ställde denna metropol inför många utmaningar som fortfarande påverkar.

Den djupgående granskningen av dessa historiska händelser på den historiska salongen nr 2 kommer därför att vara en viktig pusselbit för att förstå hur dessa händelser format Wien och vilka lärdomar som kan dras av dem. Det återstår att hoppas att sådana evenemang kommer att fortsätta ge utbildning och reflektion idag.